Granskning av hemtjänsten i Kävlinge

Ernst & Young (EY) har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kävlinge kommun granskat ändamålsenligheten i socialnämndens styrning och uppföljning av hemtjänsten och bland annat gjort följande iakttagelse:

Socialnämnden tillämpar inte något planeringssystem för styrning och uppföljning av verkställigheten av hemtjänstinsatser. Planeringen av genomförandet av insatser genomförs manuellt av enhetschefer och gruppledare för respektive hemtjänstområde.

Detta tillåter inte en kontinuerlig uppföljning av utförandet av insatser. EY bedömer det som en svaghet att socialnämnden inte tillämpar ett planeringsverktyg för verkställigheten av hemtjänstinsatserna. Planeringsverktygen ger verksamheten möjlighet att följa upp och utvärdera de utförda insatserna. EY noterar att nämnden inte följer upp brukartid. Det är enligt EY ett bra verktyg i syfte att utvärdera, jämföra och följa upp de utförda insatserna.

I sin sammanfattande bedömning har EY bland annat kommit fram till att nämnden saknar ett ändamålsenligt planeringsverktyg för styrningen och uppföljningen av biståndsinsatsernas verkställighet. EY anser att detta är av vikt för verksamheten ur ett kvalitetssäkrande perspektiv.

Eftersom det är av yttersta vikt för verksamheten ur ett kvalitetssäkrande perspektiv så ställer vi socialdemokrater oss frågan varför ordföranden inte har sett till att socialnämnden har ett ändamålsenligt planeringsverktyg för styrning och uppföljning av biståndsbedömda hemtjänstinsatsers verkställighet?

Ernst & Young har även gjort följande iakttagelse:

Enhetscheferna har personalansvaret för sina respektive hemtjänstområde. Samtliga hemtjänstgrupper har en grundbemanning. Denna kompletteras med timanställda och tillsvidareanställda genom resurspool och vikarie-pool.

Ett problem för hemvården är att attrahera utbildad personal för nyanställning. Ett led i att höja attraktiviteten är att anställa fler i grundbemanningen. Det finns en gemensam viljeinriktning att öka grundbemanningen samt i lägre utsträckning nyttja timanställda. Den önskade effekten är att minska sjuktal samt förbättra kvalitén för brukarna.

Problemet i Kävlinge har varit en underfinansierad budget för socialnämnden för att kunna öka grundbemanningen. Med den socialdemokratiska regeringens införande av det statliga bidraget ”fler händer i vården” fick kommunen möjlighet att ansöka om medel för att anställa fler i hemvården. Kommunen utnyttjade dessa medel bland annat till att erbjuda sina anställda möjlighet till heltid.

I sin sammanfattande bedömning har EY kommit fram till att den gemensamma viljeriktningen om en högre grad av grundbemanning ändå inte i tillräcklig utsträckning uppmuntras genom dagslägets verksamhetsmässiga styrning. Det anses vara positivt på alla organisatoriska nivåer att höja grundbemanningen, vilket gör att EY anser det som problematiskt att grundbemanningen ändå inte höjts nämnvärt.

Eftersom det är av yttersta vikt för verksamheten att såväl kunna behålla som nyanställa personal samt sänka sjuktal ställer vi socialdemokrater oss frågan varför ordföranden i socialnämnden inte har sett till att genomföra de verksamhetsmässiga förändringar som krävs för att uppmuntra till en högre grundbemanning i enlighet med den gemensamma viljeriktningen?

För socialdemokraterna i Kävlinge

 

 

 

 

Gunni Gustafsson Nilsson
2:e vice ordförande socialnämnden